av grönytekonsult Claes A. Malmberg
Claes-Anders Malmberg är organisations- och grönytekonsult med specialinriktning på företags- och marknadsrådgivning åt gröna entreprenörer, förvaltningar och material- och maskinleverantörer. Se mer på www.acama.se
Nu är det snösmältning. Isarna spricker upp och tjälen ska till att gå ur marken. I södra Sverige är vi inte vana vid så stränga vintrar som vi haft i år. Inte på femtio år har det varit så hårda vintertider. Och hur det var för femtio år sen är det knappast någon som minns.
Men nu när tjälossningen sätter fart så börjar vi se resultatet av det som försummats eller slarvats med under jorden. Hur många garageuppfarter och enskilda avlopp är riktigt isolerade i södra Sverige? Inte många. Hur många sättningar kommer vi att få i år? Många. Nu är det upp till bevis för många av de senaste årens markanläggningar.
Skadorna efter vintern kommer att vara många fler än någon velat tro. Inte bara markskador till följd av tjällossning utan också mängder med påkörningsskador, kantstenar som rubbats ur sitt läge och gräsytor som slitits upp. Andra skador har redan gett sig till känna, till exempel elskåp som körts sönder när man skulle transportera bort upplagrad snö.
Hur många skador hade undvikits om vi varit mer förutseende och inte tagit de gröna vintrarna för givet? Ingen vet. Behöver vi ägna mer kraft och skaffa mer kunskap om den delen av grönytorna som ligger under markytan? Absolut, tveklöst!
Det slarvas med att hålla dagvattenbrunnar i funktionsdugligt skick. Många blir aldrig rensade under fallskyddet. Det slarvas med markbyggnaden vid nyanläggningar. Jag minns själv för några år sedan när en gångväg i en minneslund bara försvann efter att det kommit 50 mm störtregn på ett par timmar. ”Oj, var är gången? Den ligger nere i backen!”
Det var ju inte meningen. Eller som när man upptäcker ett litet hål i asfalten intill en dagvattenbrunn. ”Nämen, titta ett litet hål i marken. Det ser ju inte så farligt ut. Vi får väl fylla i litet grus, en hink eller så.”
Den ena hinken följer på den andra. När man väl skär upp ytan och gör om vägkroppen så räcker inte hinkarna till utan det behövs en, två, tre kubikmeter. Och inte bara grus, en helt ny vägkropp måste byggas upp. Det hände faktiskt ett allvarligt tillbud på en underminerad vägyta alldeles nyligen, en grävmaskin var inblandad.
Vid reparationsarbete efter vattenläcka brister vägkroppen och en grävmaskin går igenom asfalten. Fall cirka 0,5 meter. Vägen hade blivit underminerad på grund av vattenläckan. Vägkroppen hade spolats bort, troligen genom dagvattenledningen. Ingen skadad. Maskinen hade kunnat tippa och omfattande klämskador kunnat uppstå.
Så se upp med små hål i vägytan! Och se upp med trasiga brunnar! Fundera allvarligt på vad skadorna i marken verkligen beror på. Lappa inte. Laga ordentligt!
Om du är entreprenör, tänk på att garantitiden på markanläggningsarbeten normalt är fem år på arbete och två år på material enligt AB 04 och att du under hela garantitiden har bevisbördan. Det är du som ska bevisa att arbetet utförts fackmässigt och i enlighet med ritningar och andra anvisningar.
Den hårda vintern blir en riktig prövning på hur bra underarbeten som gjorts och lita på att det nu dyker upp fler reklamationer från kunderna än en normal vår när vintern har varit grön och påfrestningarna inte alls varit så stora.
När marken brister lämnar det ju alltid synliga spår och ibland så kan det vara farligt för oss själva också. Det är härligt att vintern ger med sig och våren tittar fram men vi har verkligen anledning att se upp för det som döljs under ytan!