Namnlös sida

Esplanaden i Huskvarna:

En blomstrande oas mitt i centrum

Ett stenlagt torg, eller en asfalterad parkeringsplats. Så ser stadskärnan ut i många svenska städer, och så kunde det ha sett ut även i Huskvarna. Men stadsplanerarna ville ge sina invånare något vackrare när ett nytt centrum skulle formas i början av förra seklet. Resultatet blev ett 700 meter långt parkstråk med livgivande grönska, vackra planteringar, spelande fontäner och sköna konstverk.

Från sin upphöjda piedestal siktar jaktgudinnan Diana med bladguldsförgylld pilbåge mot Esplanadparkens flanörer, i konstnären Valter Bengtssons gestaltning. En lekfull påminnelse om stadens vapenhistoriska förflutna.

– På Esplanaden får vi som jobbar med kommunens parkskötsel full frihet att leva ut all vår kunskap, säger Kjell Svensson, parkingenjör och arbetsledare inom det kommunala ansvarsområde som numera heter Infrastruktur Produktion. Översatt till begriplig svenska betyder det ungefär parkskötsel. Fast visst gör det arbete som läggs ner på att hålla Esplanaden i trim skäl för sin vackrare etikettering.
– Vi är här varje dag, säger Lars Andersson, en av de 30 fast anställda parkarbetarna i kommunen. Vi ansar grusgångarna, rensar rabatterna och håller dammarna rena. Det är mycket jobb, men det känns både inspirerande och meningsfullt. Speciellt för allt beröm vi får av huskvarnabor, som uppskattar sin gröna oas, mitt i stan!
De fast anställda har hjälp av 12,5 säsongsarbetare under sex månader, plus sex feriearbetare på sommaren.

Gröna rum
Parken i Huskvarna är indelad i flera sektioner. Partiet ovanför rondellen, innan berget tar vid med sin snickarglada trähusbebyggelse, har blivit centralpunkt för torghandlarnas kommers om tisdagarna. När andan faller på blir detta gröna rum tummelplats för boulespelande pensionärer. Här prunkar perenner av ett 30-tal utvalda sorter som avlöser varandra i blomning, från tidig vår till sen höst.
Parkstråket mellan affärshusen längre ner har också sina rum, inramade av parklin-dar i raka formationer. I mitten, bland ståtliga pyramid-
ekar, tronar stadens store son Alf Henrikson med några av sin underfundiga tänkespråk, allt konstfullt förevigat i corténstål av konstnären Thomas Qvarsebo.

Blomstrande kultur
Kulturen har, i likhet med grönskan, sin beskärda del av Esplanadparkens atmosfär. Om detta vet Eva-Lotta Franzén, chef för kommunens allmänkultur, att berätta.
– Ursprungligen var det två syskon, Elof och Gerda Carlsson, som på 1950-talet donerade pengar till en fond för konstnärlig utsmyckning av Huskvarna centrum, berättar hon. Flera av skulpturerna i Esplanadparken har köpts in med pengar från den fonden. Bland annat jaktgudinnan Diana, som i konstnären Valter Bengtssons gestaltning skjuter pilar med bladguldsförgylld båge över parkflanörerna från sin upphöjda piedestal. En lekfull påminnelse om stadens vapenhistoriska förflutna.
En med Alf Henrikson jämnårig huskvarnason, skulptören Arvid Bryth, har lämnat två odödliga verk efter sig i sin hemstad, som han själv lämnade för att bli verksam och berömd i Göteborg.
Ytterligare en av stadens söner, Björn Afzelius, född och uppvuxen i Hakarp dit han regelbundet återvände sommartid, har fått sitt eget monument bland Eplanadens blommande rabatter.
Bland övriga konstnärer som är representerade kan nämnas Curt Torsjö, vars skulptur ”Eva” inköptes av Huskvarna Skönhetsråd före kommunsammanslagningen. Vidare Åke Jönssons ”Törst” och Margaretha Engströms ”Johan”.

Stadens egen färg
– Många av de här statyerna är människogestalter, säger Eva-Lotta. Deras närvaro gör att man aldrig känner sig ensam här. Det gäller antingen man strosar runt eller slår sig ner på någon av de många inbjudande parkbänkarna, som i likhet med lyktstolpar och papperskorgar är målade i samma kulör som Huskvarnafabrikens legendariska 98-kubikare Rödmyran.

Tillbaka